Jag älskar verkligen Arctic Monkeys nya skiva. Helt i min smak, GP vet inte vad de pratar om!
Men det var inte därför jag började med att sätta fingrarna mot tangenterna.
Jag har precis gjort en spontanansökan till Maxi Kristinehamn. Och det var då inte lätt!
Det var som att jag skulle skriva en biografi. Det var frågor som: Nämn tre stycken kända personer som du tycker har stark utstrålning. Ge exempel på situationer där du känner starkt engagemang. Vad är srevice för dig?
Det tog mig bra lång tid att skriva den ansökan. Och särskilt bra blev den nog inte. Men jag har iallafall skickat den och då blir nog arbetsförmedlingen glad. Kanske.
Nu är jag trött i varenda kroppsdel jag har, särskilt i huvudet efter allt det där tänkandet som det krävde.
Jag är nog värd en god natts sömn, och eftersom jag måste upp vid sex eller så är det dags att sova nu.
NattiNatti!
29 augusti 2009
Sjuk, men inte svininfluensan?
Hmm, jag har gått och blivit sjuk igen... Eller mer sjuk kanske jag ska säga, för det var ju några år sedan jag var frisk.
Vaknade flertalet gånger av att jag inte kunde andas alls genom näsan och att jag hade torkat ut munnen, härligt det!
Och nu mår jag alltså inte så bra igen. Mina bihålor är lite för små känns det som, tror snart att huvudet sprängs. Det är inget vidare. Samt att jag knappt kan andas och att min hals typ dödar mig. Men det är ju inget ovanligt tillstånd för mig, jag är van.
Senast häromdagen diskuterade jag sjukdommar och kom då fram till att det finns inget bra med dem. Jag fick ge upp mitt argument: "Men det är bra, för då kan man ha bortförklaringar till saker man inte vill göra". Men nu känner jag att jag skulle hållit fast vid det för jag tänker så här: Gud vad skönt att jag kan skylla på att jag är sjuk när folk frågar hur jag mår och så behöver jag inte ha dåligt samvete för att jag inte orkar göra något.
Men hur som helst så finns det ju en gräns. Ska se till att inte insjukna i grisflunsan. Trots min stora rädsla för nålar och sprutor så får det lov att bli en vaccination framöver, risken att jag får influensan med mitt immunförsvar är ju ganska så stor.
Och att ligga hemma med influensa är jag faktiskt inte så sugen på.
Idag var jag duktig och var ute och körde. Jag blir inte lika nervös när jag möter andra bilar längre, förutom när de kör på min körbana. Pappa sa att det var hans problem, men det var ju snarare mitt eftersom jag inte hade någonstans att köra då. Aja, jag överlevde även den persen.
Nu ska jag nog fördriva min tid med att se på film och slappa och skylla på att jag faktiskt är sjuk!
;)
Vaknade flertalet gånger av att jag inte kunde andas alls genom näsan och att jag hade torkat ut munnen, härligt det!
Och nu mår jag alltså inte så bra igen. Mina bihålor är lite för små känns det som, tror snart att huvudet sprängs. Det är inget vidare. Samt att jag knappt kan andas och att min hals typ dödar mig. Men det är ju inget ovanligt tillstånd för mig, jag är van.
Senast häromdagen diskuterade jag sjukdommar och kom då fram till att det finns inget bra med dem. Jag fick ge upp mitt argument: "Men det är bra, för då kan man ha bortförklaringar till saker man inte vill göra". Men nu känner jag att jag skulle hållit fast vid det för jag tänker så här: Gud vad skönt att jag kan skylla på att jag är sjuk när folk frågar hur jag mår och så behöver jag inte ha dåligt samvete för att jag inte orkar göra något.
Men hur som helst så finns det ju en gräns. Ska se till att inte insjukna i grisflunsan. Trots min stora rädsla för nålar och sprutor så får det lov att bli en vaccination framöver, risken att jag får influensan med mitt immunförsvar är ju ganska så stor.
Och att ligga hemma med influensa är jag faktiskt inte så sugen på.
Idag var jag duktig och var ute och körde. Jag blir inte lika nervös när jag möter andra bilar längre, förutom när de kör på min körbana. Pappa sa att det var hans problem, men det var ju snarare mitt eftersom jag inte hade någonstans att köra då. Aja, jag överlevde även den persen.
Nu ska jag nog fördriva min tid med att se på film och slappa och skylla på att jag faktiskt är sjuk!
;)
28 augusti 2009
Sysselsättning
Jag har börjat sysselsätta mina fingrar nu, annars kryper jag väl ur skinnet.
Jag har börjat sticka!! Det ska bli någon slags krage/halsduk när den är färdig, får väl se hur det går... Kommer säkert gå bra eftersom det är så enkelt det kan bli.
Imorgon ska jag också sysselsätta mig lite tänkte jag. Ska köra lite bil, klippa lite gräs och kanske hitta lite andra sysslor ute, om vädret tillåter förstås...
Min och Sofies konversation på msn piggade verkligen upp mig! Härligt att få vara lite glad igen. Och hon fick mig också att tänka lite (som om jag inte gjort det den senaste tiden?). Hon fick mig att tänka om. Vänta lite, se vad som händer. Kanske är det tid som behövs helt enkelt.
Då är det ju bra att jag åker bort några dagar på söndag.
Jag och mamma ska med farmor och farfar först till Göteborg och hälsa på syrran lite, var ju sååå längesedan jag var där, sedan till Ullared och världensbästa Ge-Kås och sist Kinna och en underbar tygaffär.
Detta innebär ju dock att jag kommer bli betydligt fattigare än vad jag är nu, och nu är jag i stort sett pank så vi får se hur det problemet löser sig.
Men det ska bli skönt, komma bort lite från allt. Kanske kan ge mig lite distans från allting som har hänt också.
Finally! Det kretsar något gladare tankar i mitt huvud. Jag känner på mig att det kommer att lösa sig, på ett sätt eller ett annat. Jag får helt enkelt acceptera utgången vilken den nu är.
Idag har jag också bestämt att jag ska sova tidigt, detta kommer säkert inte att fungera men det är värt ett försök.
NattiNatti! :)
Jag har börjat sticka!! Det ska bli någon slags krage/halsduk när den är färdig, får väl se hur det går... Kommer säkert gå bra eftersom det är så enkelt det kan bli.
Imorgon ska jag också sysselsätta mig lite tänkte jag. Ska köra lite bil, klippa lite gräs och kanske hitta lite andra sysslor ute, om vädret tillåter förstås...
Min och Sofies konversation på msn piggade verkligen upp mig! Härligt att få vara lite glad igen. Och hon fick mig också att tänka lite (som om jag inte gjort det den senaste tiden?). Hon fick mig att tänka om. Vänta lite, se vad som händer. Kanske är det tid som behövs helt enkelt.
Då är det ju bra att jag åker bort några dagar på söndag.
Jag och mamma ska med farmor och farfar först till Göteborg och hälsa på syrran lite, var ju sååå längesedan jag var där, sedan till Ullared och världensbästa Ge-Kås och sist Kinna och en underbar tygaffär.
Detta innebär ju dock att jag kommer bli betydligt fattigare än vad jag är nu, och nu är jag i stort sett pank så vi får se hur det problemet löser sig.
Men det ska bli skönt, komma bort lite från allt. Kanske kan ge mig lite distans från allting som har hänt också.
Finally! Det kretsar något gladare tankar i mitt huvud. Jag känner på mig att det kommer att lösa sig, på ett sätt eller ett annat. Jag får helt enkelt acceptera utgången vilken den nu är.
Idag har jag också bestämt att jag ska sova tidigt, detta kommer säkert inte att fungera men det är värt ett försök.
NattiNatti! :)
Är det helg? fan då.
Skeppet har nog seglat då kanske det är dags att ge upp då?
Hur som helst så skulle jag behöva ha något att göra. Kanske skulle behöva ha lite stöd från mina vänner, men nej det gick ju inte. Jag förstår väl, men kanske skulle vara fint att ge lite stöd ändå?
Jag har ju iallafall fått en chans att komma iväg ett tag, men jag har ingen lust. Vill inte ge mig ut bland folk just nu. Kanske ska bosätta mig i stolen för resten av livet, det låter som en idé.
Men åter till det där jävla skeppet då. Varför försöker jag ens? Å jag skiter i det här nu. (nej det gör jag inte)
Jag får rycka upp mig och ta tag i mitt liv. Det är ju inte direkt så att livet är slut för detta, bara lite.
Det är fan inte kul med helg när det känns som det gör nu. Den här helgen kommer bli den roligaste i mitt liv.
Hur som helst så skulle jag behöva ha något att göra. Kanske skulle behöva ha lite stöd från mina vänner, men nej det gick ju inte. Jag förstår väl, men kanske skulle vara fint att ge lite stöd ändå?
Jag har ju iallafall fått en chans att komma iväg ett tag, men jag har ingen lust. Vill inte ge mig ut bland folk just nu. Kanske ska bosätta mig i stolen för resten av livet, det låter som en idé.
Men åter till det där jävla skeppet då. Varför försöker jag ens? Å jag skiter i det här nu. (nej det gör jag inte)
Jag får rycka upp mig och ta tag i mitt liv. Det är ju inte direkt så att livet är slut för detta, bara lite.
Det är fan inte kul med helg när det känns som det gör nu. Den här helgen kommer bli den roligaste i mitt liv.
27 augusti 2009
Det här med beslut...
Det är fan inte lätt.
Jag har nu funderat sen i tisdags och tror att jag vet vad jag vill nu. Men man vet ju aldrig säkert med mig.
Men med tanke på hur jag mår och har mått den här veckan så verkar det ju verkligen som om mitt första beslut var helt fel. Men jag måste ju ändå förstå att jag inte bara kan hålla på leka med andra personer som jag gör, eller nej det gör jag inte jag leker inte med någon. Jag är bara den jag råkar vara, en extremt velig person som aldrig vet vad den vill.
Och tro inte att jag gillar att vara den jag är, för det gör jag verkligen inte.
Tro inte att jag gillar att såra någon, för det gör jag verkligen inte.
Men vad ska jag göra då? Bara ignorera hur jag känner? Det kan jag inte, jag är så rädd för att hamna tillbaka där nere igen. Jag tänker inte låta någon annan någonsin köra ner mig där igen. Jag vet att det inte var med flit det hände sist heller, men det spelar ingen roll jag hamnade där iallafall.
Jag har rätt att vara misstänksam, eller nej det har jag väl egentligen inte. Men varför är jag så rädd?
Kanske har skeppet redan seglat iväg, kanske är dags att ta reda på det. Om jag vågar.
Jag har nu funderat sen i tisdags och tror att jag vet vad jag vill nu. Men man vet ju aldrig säkert med mig.
Men med tanke på hur jag mår och har mått den här veckan så verkar det ju verkligen som om mitt första beslut var helt fel. Men jag måste ju ändå förstå att jag inte bara kan hålla på leka med andra personer som jag gör, eller nej det gör jag inte jag leker inte med någon. Jag är bara den jag råkar vara, en extremt velig person som aldrig vet vad den vill.
Och tro inte att jag gillar att vara den jag är, för det gör jag verkligen inte.
Tro inte att jag gillar att såra någon, för det gör jag verkligen inte.
Men vad ska jag göra då? Bara ignorera hur jag känner? Det kan jag inte, jag är så rädd för att hamna tillbaka där nere igen. Jag tänker inte låta någon annan någonsin köra ner mig där igen. Jag vet att det inte var med flit det hände sist heller, men det spelar ingen roll jag hamnade där iallafall.
Jag har rätt att vara misstänksam, eller nej det har jag väl egentligen inte. Men varför är jag så rädd?
Kanske har skeppet redan seglat iväg, kanske är dags att ta reda på det. Om jag vågar.
The Boat That Rocked
Försöker att få mig på bättre humör och till min förvåning så fungerar det nästan.
Jag har faktiskt skrattat och livet känns inte som om det tagit slut just nu.
Men å andra sidan kommer jag vara lika ledsen igen när filmen är slut. Inte så bra kanske.
Jakten på det bättre humöret fortsätter
Jag har faktiskt skrattat och livet känns inte som om det tagit slut just nu.
Men å andra sidan kommer jag vara lika ledsen igen när filmen är slut. Inte så bra kanske.
Jakten på det bättre humöret fortsätter
Tinnitus i hjärtat (igen)
Jag förstår mig inte på mig själv ibland.
Jag ska då alltid lyckas förstöra allting, det är någon slags förbannelse jag har!
Om jag hade tinnitus i hjärtat förut är det inget mot vad jag har nu.
Det vore ju om jag hade någonting att göra för att avleda alla tankar. Det vore ju med att flytta eller bara åka bort en stund. Men det kan jag inte.
Det vore att supa sig full och glömma allt, men det är väl inte heller någon bra lösning antar jag. Fan! Jag orkar inte mer, jag får rycka upp lite och göra något av mitt liv.
(Lättare sagt än gjort)
Jag ska då alltid lyckas förstöra allting, det är någon slags förbannelse jag har!
Om jag hade tinnitus i hjärtat förut är det inget mot vad jag har nu.
Det vore ju om jag hade någonting att göra för att avleda alla tankar. Det vore ju med att flytta eller bara åka bort en stund. Men det kan jag inte.
Det vore att supa sig full och glömma allt, men det är väl inte heller någon bra lösning antar jag. Fan! Jag orkar inte mer, jag får rycka upp lite och göra något av mitt liv.
(Lättare sagt än gjort)
26 augusti 2009
Vad ska man säga?
Det är inte bra när man går runt en hel dag och tömmer sina kroppsvätskor genom ögonen.
Det är inte bra när man inte kan gå någonstans i huset utan att vara inlindad i en stor orange/gul filt.
Det är inte bra när man inte kan tänka på något annat än det som gör en ledsen.
Det är inte bra när man inte kan gå någonstans i huset utan att vara inlindad i en stor orange/gul filt.
Det är inte bra när man inte kan tänka på något annat än det som gör en ledsen.
Beslut
Jaha, beslutet är fattat. Så var det rätt? nej det var det inte! Så var det fel? nej det tror jag inte.
Varför kan saker och ting inte bara vara på min sida någon gång?
Nej just det, det fungerar inte så!
Varför kan saker och ting inte bara vara på min sida någon gång?
Nej just det, det fungerar inte så!
24 augusti 2009
42?
Vad gör man när 42 inte längre fungerar som svar till alla frågor?
Vad ska jag göra nu? Svar: 42!
Nja det fungerar bara inte längre. Detta innebär att jag måste klura ut mina svar själv, hur jobbigt är inte det!?
Jag vet inte vad jag ska göra!
Det fungerade ju inte ens med att äta massa godis. Jag är inte det minsta gladare efter massa socker i olika former, färger och smaker. Och när inte ens det fungerar så vet jag inte vad som skulle kunna göra det.
Nu är det illa!
Vad ska jag göra nu? Svar: 42!
Nja det fungerar bara inte längre. Detta innebär att jag måste klura ut mina svar själv, hur jobbigt är inte det!?
Jag vet inte vad jag ska göra!
Det fungerade ju inte ens med att äta massa godis. Jag är inte det minsta gladare efter massa socker i olika former, färger och smaker. Och när inte ens det fungerar så vet jag inte vad som skulle kunna göra det.
Nu är det illa!
23 augusti 2009
Förvirringen är stor
Jaha, och då var man tillbaka i träsket igen då... Kan det aldrig vara bra någon gång eller?
Men såhär blir det när oväntade saker bara dyker upp, verkligen oväntade. Samtidigt som andra saker händer och får mig att börja tänka om. Och jag vet att det låter förvirrande, och det kan jag lova er att det är.
Men seriöst, jag hade sagt till mig själv att inte hamna i samma sits som sist, där det tog mig minst ett år att inse hur dåligt det var för mig.
Nu ser jag det, små saker som antagligen bara blir större och värre. Små saker som jag bara hatar. Små saker.
Kanske ska man ta sig ut?
Men förutom den lilla förvirringen och alla dessa funderingar så har helgen varit bra.
Firade ju mina pinglor som hade fyllt år, kvällen spenderades visserligen bara på en och samma stol, men den stolen var den bästa platsen den kvällen, helt klart.
Trots att jag bara satt på den där stolen så hände det en hel del saker. Vissa underbara, andra något mindre underbara.
Är det här förvirringen kommer in igen tro? Skulle tro det.
Det var åtminstonde här mina funderingar började, och de är långt ifrån avslutade. Kommer förfölja mig tills jag fattar ett beslut som jag inte vill eller ens tror att jag kan ta.
Jobbigt livet ska vara hela tiden då!
Funderingarna forsatte då på lördag och kanske var jag inte den bästa att umgås med, eller hur Martina?
Men till kvällen blev det god mat och väldigt trevligt sällskap. Malin du kan verkligen förändra humöret på folk.
Och nu sitter jag här och kl är 15:40 och mina funderingar täcker nog alla tankar som virrvlar i mitt huvud.
Förfarande måste ett beslut tas.
Men såhär blir det när oväntade saker bara dyker upp, verkligen oväntade. Samtidigt som andra saker händer och får mig att börja tänka om. Och jag vet att det låter förvirrande, och det kan jag lova er att det är.
Men seriöst, jag hade sagt till mig själv att inte hamna i samma sits som sist, där det tog mig minst ett år att inse hur dåligt det var för mig.
Nu ser jag det, små saker som antagligen bara blir större och värre. Små saker som jag bara hatar. Små saker.
Kanske ska man ta sig ut?
Men förutom den lilla förvirringen och alla dessa funderingar så har helgen varit bra.
Firade ju mina pinglor som hade fyllt år, kvällen spenderades visserligen bara på en och samma stol, men den stolen var den bästa platsen den kvällen, helt klart.
Trots att jag bara satt på den där stolen så hände det en hel del saker. Vissa underbara, andra något mindre underbara.
Är det här förvirringen kommer in igen tro? Skulle tro det.
Det var åtminstonde här mina funderingar började, och de är långt ifrån avslutade. Kommer förfölja mig tills jag fattar ett beslut som jag inte vill eller ens tror att jag kan ta.
Jobbigt livet ska vara hela tiden då!
Funderingarna forsatte då på lördag och kanske var jag inte den bästa att umgås med, eller hur Martina?
Men till kvällen blev det god mat och väldigt trevligt sällskap. Malin du kan verkligen förändra humöret på folk.
Och nu sitter jag här och kl är 15:40 och mina funderingar täcker nog alla tankar som virrvlar i mitt huvud.
Förfarande måste ett beslut tas.
20 augusti 2009
Musik och godisbegär
Som vanligt alltså. Mitt sug efter godis upphör aldrig, så är det bara.
Men då var det ju tur för mig att jag har en liten gul ask med en vit rosett på, fylld med godis. Tackar Malin så mycket för min lilla present, kom väl till hands nu!
I högtalarna spelas Bob Hund: tralala lilla molntuss, Kom hit ska du få en puss!
Vilken tur att vi såg Bob Hund på Göteborgs kulturkalas, så otroligt härlig musik. Men jag är lite osäker, ska man sjunga på skånska när man sjunger med? För det är ju inte riktigt min grej det här med skånska.
http://open.spotify.com/search/bob+hund
(http://open.spotify.com/user/sofialennstr%c3%b6m/playlist/4P6iEmfzNBVxvLsAgUJJp7)
Och frisk får jag ju aldrig vara heller. Vad är det för fel? sjuk, sjuk, sjuk... hela jävla tiden. Kanske ska det bli ett besök hos fabror doktor och fråga honom vad det är som inte stämmer med mig.
Men imorgon så får jag lägga sjukligheten åt sidan, för då ska det firas! Malin och Martinas 18 års födelsedagar måste ju firas med lite alkohol, så är det bara.
Orken finns inte där just nu, men jag får ta mig i kragen helt enkelt!!
Peppa som fan får jag göra!
Men då var det ju tur för mig att jag har en liten gul ask med en vit rosett på, fylld med godis. Tackar Malin så mycket för min lilla present, kom väl till hands nu!
I högtalarna spelas Bob Hund: tralala lilla molntuss, Kom hit ska du få en puss!
Vilken tur att vi såg Bob Hund på Göteborgs kulturkalas, så otroligt härlig musik. Men jag är lite osäker, ska man sjunga på skånska när man sjunger med? För det är ju inte riktigt min grej det här med skånska.
http://open.spotify.com/search/bob+hund
(http://open.spotify.com/user/sofialennstr%c3%b6m/playlist/4P6iEmfzNBVxvLsAgUJJp7)
Och frisk får jag ju aldrig vara heller. Vad är det för fel? sjuk, sjuk, sjuk... hela jävla tiden. Kanske ska det bli ett besök hos fabror doktor och fråga honom vad det är som inte stämmer med mig.
Men imorgon så får jag lägga sjukligheten åt sidan, för då ska det firas! Malin och Martinas 18 års födelsedagar måste ju firas med lite alkohol, så är det bara.
Orken finns inte där just nu, men jag får ta mig i kragen helt enkelt!!
Peppa som fan får jag göra!
Då ska vi se...
Jag undrar om jag kommer lyckas med att hålla den här uppdaterad, eller om jag bara kommer skita i den som jag gör med det mesta. Det återstår att se.
Men hur som helst så måste man ju göra ett försök, hur ska jag annars få reda på något?
Men hur som helst så måste man ju göra ett försök, hur ska jag annars få reda på något?
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)