Tråkigt

Jaha, jag är ännu en tunika rikare. Inte för att den heller blev så bra. Men så är det.
Jag kanske har lite svårt att koncentrera mig när jag hela tiden kollar på mobilen, ett litet pling och ett litet ja eller nej skulle sitta fint.
Aja, jag väntar som min kloka vän Martina sa.

Ikväll hade jag tänkt att köra lite. Tänkte köra till farmor och hämta min laddare till min Ipod och tillbaka om jag orkar. Får se.
Och så hade jag tänkt att jag skulle börja sy om den där kappan som min moster bad mig om. Åter igen, om jag orkar.
Just nu orkar jag ingenting alls.
Hata livet lite mer då.

Förhoppningsvis så blir jag på bättre humör imorgon, lite alkohol hjälper säkert.