En myshelg har det varit

Det har varit en riktigt mysig helg.
Helgen började med att jag mötte upp Martina och Sofie på stan i fredags, Martina brände lite pengar och jag var lite avundsjuk.
Sedan så tog vi oss hem till Martina. Senare samma fredagskväll kom Sofie, som visserligen drog vidare ganska tidigt, Lisa, Malin och Alexandra. Vi placerade oss på Martinas mysiga, lurviga (är inte rätt ord men det får duga) röda matta, där öppnades det flaskor och burkar av diverse slag.
Det var riktigt mysigt när vi satt där samlade runt Martinas nya underbara skor och pratade om allt och lyssnade på massa bra musik.
Sedan skulle vi in till stan och gå på Arenas snöparty som visade sig vara kasst. Riktigt kasst.
Där stannade vi inte så länge. Aningen för lite folk måste jag få säga. Ska det vara riktigt party med dans så ska det vara mycket mer folk än så. Därför spenderade jag och Malin vår tid med att leta efter våra vänner som sprang bort hela tiden och med att sitta i diverse soffor.
Sedan spårade det ur och vi skulle dra hem.
Men inte med buss, nej nej. Jag och Martina satte på oss promenadskor, eller inte, och begav oss hem till henne till fots. Det tog oss ungefär en timme tror jag. Fötterna var inte så glada på mig när vi kom hem, men det kan bero på mitt dåliga val av skor men till mitt försvar trodde jag inte att vi skulle ut på vandring.

Sedan vaknade jag tidigt lördag morgon och trodde jag skulle dö. Men det gick över snabbt och jag somnade in igen, jag tror det var nu min knepiga dröm började. Där min lärare från högstadiet, som inte är snygg måste jag tillägga, stötte på mig. Medan vi var ute och handlade tror jag!? Jag förstår inte varför drömmar alltid ska vara så invecklade och konstiga och inte det minsta verklighetstrogna.
Men lördagen blev verkligen en slappdag, på Martinas madrass. Det blev mysmusik. sömn och lasange. Vid tre tog vi bussen in till stan, på bussen mötte vi upp med Sofie, för Martina behövde utöka sitt sminkutbud eftersom det mesta kom bort på fredagskvällen.
Sedan tog vi oss till busstationen för att ta oss en tur till Krille-höla. Tillsammans med Malin och Jennie.
Väl framme i den underbaraste av städer blev det en tur på maxi för inhandlande av kvällens mat. För alla var ju inte sugna på kräftor och räkor.
Sedan frammåt kvällen kom gästerna och den årliga kräftskivan var igång.
Den slutade med "Låt den rätte komma in" som var lite av en besvikelse och "The boat that rocked". Eller det var nog bara Martina som såg den sistnämnda, jag försökte hålla ögonen öppna men det gick inte så bra.

Sändagsmorgonen började med jobbigt mycket klirr från köket då mamma och pappa bestämde att de skulle börja städa kl nio. Illa.
Sedan blev det slappt.
Flickorna, om man kan säga så?, åkte hem vid två och då åkte jag, mamma och pappa till Filipstad för jag ville ha marknadsnougat. DEt var oxhälja (stavas det så?) Hör och häpna så körde jag näääästan hela vägen själv. Fick panik när det dök upp rondeller och korsningar i Storfors. Men för övrigt gick det ganska bra.
Sedan blev det också min uppgift att ta oss hem, det gick sådär. Var ju så otroligt trött.

Nyss så var jag och mamma och letade efter den plats dit jag ska imorgon för mitt möte. Det är nervöst och jag tror att jag kommer dö lite.
Snart är det mat och jag kommer säkert somna tidigt.